Kyrkomötet: Motion 2015:26 Gör upp med rasism och antisemitism i vår kyrka
av Ylva Wahlström m.fl.
Förslag till kyrkomötesbeslut
- Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram riktlinjer kring Svenska kyrkans förkunnelse via evangelieboken och kyrkohandboken, som rensar bort allt förakt för den judiska traditionen.
- Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att ta fram en handlingsplan som på teologisk grund skyddar det unika människovärdet mot den framväxande främlingsfientligheten och rasismen inom såväl kyrkan som samhälle.
Motivering
Det sker en oroande utveckling inom vårt land likväl som i resten av Europa och i
hela världen. Synen på våra medmänniskor har förändrats och detta märks tyvärr allt tydligare även inom vår kyrka. Teologiskt följer vi en radikal jude som under sitt
mänskliga liv var ett barn på flykt undan maktens män.
Vi som kyrka måste stå upp mot och inte acceptera nazistiska strömningar med
förakt för allt som är judiskt, ifrån Moseböckerna fram till modern tid. Det judiska
folkets skrifter lär oss att främlingen ska vi ta väl hand om. Idag har främlingen åter
många olika ursprung.
Mycket tidigt hade det judiska folket vetskap om förtryck och vägen från detta.
Utan de judiska rötterna och gemenskapen idag, vore kristendomen mycket fattigare. Tyvärr har kristendomen ofta hamnat på felaktiga vägar t.ex. under andra världskriget.
Vi har en del att göra upp med inom vår egen Svenska kyrka. Exempelvis
begränsade kyrkliga ledare möjligheten för den tyske teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer att åka runt och förkunna kamp mot nazismen under brinnande världskrig, vilket bl.a. Martin Lind har skrivit om. Bonhoeffer avrättades senare av Hitlers män.
Först under 1970-talet började vår kyrka använda Gamla testamentet i
söndagsgudstjänstens förkunnelse. När handboken och delvis evangelieboken
förnyas är det centralt att inget kränker den judiska läran som Jesus var förkunnare
och förnyare av.
Svenska kyrkan behöver kraftsamla mot all form av rasism och förtryck. Detta
måste vi göra utifrån vår kyrka och inte bara i ekumeniska och interreligiösa
sammanhang. Vi kan då gå i fronten för att försvara alla de mänskliga rättigheterna i Guds heliga namn.
Vi inte bara måste söka våra judiska rötter, vi berikas även av dessa och kanske
ännu mera av mötet med den levande judendomen idag. Vi har djupa rötter
gemensamt med den judiska tron och även med islam. I dagens judendom firas flera högtider som har med naturen och tacksamhet att göra. Och på bar mitzvah tycks släkten vara mer jublande glad än vi är vid vår konfirmation. Denna festglädje kan man få möta vid Västra muren i det heliga landet vilket tillhör alla de tre religionerna och där många idag, på olika sätt, allt tydligare kämpar för försoning. Se gärna boken Om jag glömmer dig, Jerusalem, poetiskt skriven av den katolska nunnan Syster Sofie Hamring O.P.
Vi och judendomen har en gemensam gudssyn och teologi, men en unik
kristologi, enligt professor Jesper Svartvik m.fl. De fattiga och förtryckta har via
befrielseteologin funnit vägen till befrielse från träldomen liksom judarna en gång
gjorde. Regnbågens vackra löfte kommer från Noas ark i Gamla Testamentet.
Utifrån detta synsätt på våra judiska vänner bör vi gå vidare och motverka all
övrig rasism och främlingsrädsla vilket ofta har sin grund i att vi ser olikheter som
ett problem snarare än som möjligheter och rikedom.
Stockholm den 7 juni 2015
Ylva Wahlström (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)
Anki Erdmann (ViSK)