Kyrkomötet: Motion 015:71 Ratificering av tilläggsprotokollet till ESK-konventionen

av Lena Klevenås m.fl.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmana den svenska
regeringen att skynda på arbetet med att ratificera tilläggsprotokollet till ESK-konventionen (ICESCR).

Motivering

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan. Vi samarbetar bland annat i
ACT-alliansen där kyrkor världen över bekämpar fattigdom och orättvisor på ett nytt
sätt. Kyrkans arbete ska vara rättighetsbaserat. Utan respekt för mänskliga rättigheter kommer vi aldrig lyckas minska det strukturella våld som skapar fattigdom och konflikter. För oss i Svenska kyrkan innebär detta arbete också större möjligheter för våra medmänniskor ute i världen att kunna hävda sina rättigheter.

Tillägget till ESK-konventionen handlar om det. Detta tillägg arbetar regeringen
med sedan några år tillbaka och vi vill att detta arbete skyndas på och prioriteras för att också Sverige ska göra sin del med att förstärka människors möjligheter att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheter.

En fattig mor med svältande barn har t.ex. inte kunnat hävda sin rätt till mat,
trots att mat är en mänsklig rättighet. Varför? För att det hittills har saknats en så
kallad uppföljningsmekanism till den konvention där denna rättighet finns inskriven.
Nu finns den äntligen på plats, i form av ett tilläggsprotokoll, att signera och ratificera.

Tilläggsprotokollet innebär en individuell klagomöjlighet inom FN-systemet, när
möjligheterna till prövning inom de inhemska rättsliga systemen är uttömda. Denna
möjlighet har tills för två år sedan saknats för ESK-konventionen till skillnad mot
konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna. För denna fanns en
sådan uppföljningsmekanism på plats redan från början.

Historien
FN:s medlemsstater enades 1948 om att anta en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den var och är fortfarande ett fantastiskt dokument, men är just bara en allmän förklaring. Hur skulle efterlevnaden regleras i praktiken? Diskussionerna startade direkt och man beslöt att utarbeta en konvention, ett juridiskt bindande avtal, där medlemsstaterna skulle göra åtaganden som FN kunde följa upp. Men under det kalla kriget blev det omöjligt att skapa en enda konvention för alla mänskliga rättigheter. Länderna i Väst tyckte att vissa rättigheter var viktigare än andra och länderna i öst tyckte detsamma – fast tvärtom. Väst betonade de medborgerliga och politiska rättigheterna, som demokrati och yttrandefrihet, medan länderna i öst lyfte fram de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, som mat, bostad, arbete, utbildning, hälsa. Till slut blev det två konventioner, ICCPR, International Covenant on Civil and Political Rights och ICESCR International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, på svenska ESK-konventionen. Båda konventionerna antogs av FN 1966 och trädde i kraft 1976. Sverige anslöt sig till båda.
www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx
www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/CESCR.aspx

Lika rättigheter – i praktiken
Denna uppdelning var olycklig på så sätt att många ansåg att den ena konventionen var viktigare än den andra och att vissa mänskliga rättigheter stod över de andra. Inte förrän vid FN-toppmötet i Wien 1993 om mänskliga rättigheter fastställdes slutgiltigt att de båda konventionerna var likvärdiga och ömsesidigt stödjande: att alla mänskliga rättigheter gäller alla överallt. De mänskliga rättigheternas odelbarhet erkänns i dag av de flesta stater och internationella organisationer, men tills nyligen har det alltså inte funnits någon uppföljningsmekanism till den ena, ICESCR.

Många organisationer och kyrkor har i decennier arbetat för att rätta till denna
skevhet. Svenska kyrkan har bl.a. genom sitt medlemskap i EAA, Ecumenical
Advocacy Alliance, www.e-alliance.ch och utgivningen av den årliga rapporten
Right to food and nutrition watch deltagit i arbetet på ett avgörande sätt. Där har
man bl.a. visat vad respekt för den mänskliga rättigheten till mat, att få försörja sig i
värdighet, kan betyda i praktiken och gett många goda exempel hur man kan arbeta för att minska kränkningar av ESK-rättigheterna.

Tillsammans lyckades man nå målet om ett tilläggsprotokoll till ICESCR. Det
antogs i FN 2008 och trädde i kraft för två år sedan, den 5 maj 2013.

Sveriges inställning
Sverige har sedan länge ställt sig bakom principen att de olika MR-konventionerna
är ömsesidigt stödjande och likvärdiga, men har ännu inte signerat och ratificerat
tilläggsprotokollet. Tjugo stater har gjort det. Under 2015 har t.ex. Luxemburg,
Italien och Frankrike tillkommit.
https://treaties.un.org/Pages/src-TREATY-mtdsg_no-IV~3~a-chapter-4-lang-en-
PageView.aspx

Det nya tilläggsprotokollet är en gudagåva till fattiga, inte minst fattiga kvinnor.
Mänskliga rättigheter är inte bara vackra ord. De är de mest effektiva sättet att skapa stabila och fredliga samhällen. Det är lika viktigt med utbildning, hälsa och rent vatten som yttrandefrihet och rätt till privatliv. Att respektera människors
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ger fördelar för alla. Genom tilläggsprotokollets uppföljningsmekanism skulle människor i prekära situationer världen över få bättre möjligheter att få sina rättigheter respekterade i sina hemländer. Nationer blomstrar när de bygger institutioner som stärker människors möjligheter att utkräva sina rättigheter. När alla inkluderas stärks tilliten i samhället och motståndskraften mot extremism och våld ökar.

Det är en särskilt lämplig tidpunkt just nu att Svenska kyrkan tydliggör sitt stöd
för ESK-konventionen och dess nya tilläggsprotokoll, som stärker människors
möjligheter att hävda sina rättigheter i sina hemländer. 2016 kommer 50-årsdagen av de båda stora FN-konventionerna om mänskliga rättigheter som antogs 1966 att
uppmärksammas i hela världen. Då senast, bör Sverige ha ställt upp för dessa båda fullt ut. Just nu analyserar man på Utrikesdepartementet Sveriges ställningstagande till nästa års granskning av våra åtaganden.
Så här skrev UD i juni i år till FN:s granskningskommitté: (huvudmotionärens
översättning):

Sverige tar sina åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter på största
allvar. Ratificeringen av tilläggsprotokollet till Konventionen om de
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna väcker flera frågor som
vi behöver analysera ytterligare innan vi slutgiltigt tar ställning. Sverige
ämnar göra en sådan analys i god tid innan nästa dialog med
Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter äger rum
2016.

Alingsås, Stockholm, Uppsala, Nyköping, Eskilstuna, Hudiksvall och Lerum
den 19 juli 2015

Lena Klevenås (MPSK)
Marja Sandin-Wester (MPSK)
Terence Hongslo (MPSK)
Ylva Wahlström (MPSK)
Heléne Lundström (MPSK)
Agneta Brendt (S)
Lars G Linder (S)
Anki Erdmann (ViSK)
Daniel Tisell (C)